Äntligen!

Senaste dagarna har jag försökt och försökt ta mig in på bloggen, men som alla andra så har jag misslyckats. Och inte verkar jag vara läskunnig heller, för först idag så ser jag att dom håller på med en flytt. Men nu är jag inne så jag ska inte klaga

Påsklovet blev inte riktigt vad jag tänkt mig. Låg sjuk, med sjuk sambo och understimulerade barn. Vara sjuk med friska barn hemma är ingen lek. Då skulle jag nästan hellre gå till jobbet om jag kunnat. Trots feber och förkylning så har jag försökt göra lite för mina barn, och så har vi haft kalas i helgen för familjens första 30-åring. Tänk, nu är det bara några månade kvar till min 30-årsdag. Hur kan det vara möjligt?

Idag har jag i alla fall pallrat mig till jobbet, fastän jag kanske borde stannat hemma, men vad göra när man bara måste jobba? För ibland bara måste man, när ingen annan kan göra ens jobb. Och idag var en sån dag. Tur att onsdagen är lite lättare...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback