Blondinen borta - brunetten här

Men jag vet inte om hon får stanna. Igår kändes det jättebra var brunhårig men idag är det mer osäkert om jag kommer att vänja mig med att inte vara blond längre. Jag har ju alltid varit det...
Men nu är det bara att gilla läget och så får vi se till våren om blondinen kommer tillbaka eller inte.

Ska alldeles strax in till stan och träffa chefen, ska prata om våren. Åh, det känns lite jobbigt att börja om att jobba, men samtidigt uppskattar jag säkert de dagar jag är hemma mer.  Men jag hoppas att mötet kommer att gå bra, jag har lite svårt för chefen ibland, hon kör lite sitt eget race och man får gärna ha åsikter, bara hon tycker om dom.

Förkylningen är lite sämre idag, har blivit lite snuvig också, rösten är lite bättre men mer hostig än tidigare. Jag hoppas att det är nått snabbt övergående och att det inte blir värre, jag har inte tid och ork att vara sjuk. Och jag vill vara frisk till jul, det är inte kul ligga hela julhelgen, den blir liksom förstörd då och jag som älskar julen. Nä, nu måste jag rusa, annars blir jag sen till mötet. Ha de´ 

Kommentarer
Postat av: Annika

Åh, jag har varit sugen på att bli brunett i flera år, men törs inte riktigt! Har du ingen bild? Är jättenyfiken på hur det blev =)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback